Se till att ha en ekonomisk buffert för oväntade händelser

Vad är en buffert och varför ska man ha en sådan? Finns det olika typer av buffertar och ska man ha en extra buffert för "tuffa tider"? Här ger vi dig tips om hur du kan tänka kring upplägg av ekonomisk buffert. 

Vad är en buffert och varför behöver du en?

En buffert är till för oförutsedda händelser i livet då du snabbt behöver komma åt pengar för att lösa din ekonomiska situation. Det kan handla om förändrade familjeförhållanden, att tv:n går sönder, att du blir arbetslös eller sjukskriven en längre tid.

Olika situationer där du kan vara i behov av buffertsparande

Det finns olika situationer i livet, eller oförutsedda händelser då man kan vara i behov av en buffert. Till exempel om bilen går sönder, eller tvättmaskinen lägger av. Oavsett så behöver du åtgärda din ekonomiska situation så fort som möjligt. Man skulle kunna säga att en buffert blir som en stötdämpare när du stöter på oförutsedda ekonomiska händelser. Här går vi igenom olika scenarion då en buffert är extra bra att ha.

Sjukdom eller arbetslöshet

Om det skulle vara så att du blir långtidssjukskriven, eller blir av med jobbet, kommer förmodligen större delen av dina levnadskostnader fortfarande ligga på samma nivå, men inkomsterna kommer minska, och ibland kan det ta tid att få ut pengar från a-kassa eller eventuell inkomstförsäkring. Vissa räknar med att man har ett nytt jobb inom några månader, men det här är väldigt individuellt. Om risken finns att det kan ta längre tid för dig att hitta ett nytt jobb, kan det vara värt att ha en större buffert. 

När man buffertsparar brukar man prata om hur många månadslöner man ska ha i sin buffert. De generella råden vid arbetslöshet ligger på två-tre månadslöner efter skatt. Men du kan även vända på det och räkna ut vilka månadskostnader du har varje månad och sätta sparmålet på din buffert utefter det. Bufferten bör vara tillräckligt stor för att du ska kunna sova lugnt och slippa oroa dig för oförutsedda utgifter, och det är högst individuellt.

När något går sönder

Om du äger en bil eller har gamla vitvaror och teknik, vet du säkert att förr eller senare kommer det komma en utgift för att du behöver köpa nytt. Om du dessutom har en sommarstuga kan det bli extra kostnader om något måste repareras. Se över vad du äger och uppskatta hur stor buffert just du behöver. Förhoppningsvis går inte allt sönder på en gång, men ta höjd för de mest kostsamma inköpen eller reparationerna som kan krävas inom några år. Och fundera även på vilka av alla dessa ägodelar du är beroende av i ditt dagliga liv? Kan du leva utan något ett tag tills du sparat ihop en buffert eller är det något du måste inhandla direkt? Då krävs det en buffert för att snabbt kunna köpa en ersättningsprodukt eller reparera. 

En barnfamilj med flera ägodelar

Det är stor skillnad på kostnader i ett ensamhushåll och en barnfamilj som äger bil, båt, permanentboende och fritidshus. Fler och fler ägodelar betyder fler saker som kräver service, försäkringar och reparationer. Med barn i hushållet ökar också slitaget, och risken för att saker går sönder, därmed även kostnaderna. 

Hur stor buffert bör man ha?

Efter att du gått igenom de olika scenarion som skulle kunna påverka din ekonomi har du en bra bild över hur stor buffert du bör spara till. Med den här informationen kan du formulera ditt buffertmål och du kan börja med ditt buffertsparande. Som vi nämnde ovan så ligger generella råden på två-tre månadslöner efter skatt, det kan vara ett bra riktmärke att utgå ifrån. 

Kom igång och spara till din buffert

Det som är bra med att ha gjort en beräkning över hur stor din buffert bör vara är att du nu har ett tydligt mål med ditt buffertsparande. Om du sätter upp ett automatiskt månadssparande till ett sparkonto, blir det lättare att lägga undan pengar,  och efter en tid har du nått ditt buffertmål.

Hur stor summa du kan avvara varje månad är upp till dig, varje hundralapp räknas. Man brukar rekommendera ca 10% av sin nettoinkomst.

Se till att ditt buffertsparandekonto håller sig på den nivå du bestämt. Allt som går över det kan du investera i ett mer långsiktigt sparande, som till exempel aktiefonder.

Se till att din buffert är lätt att nå

Ett buffertsparande bör vara pengar som är lätta att komma åt, därför är det bra att ha ett sparkonto då det är säkert och lättillgängligt. Ha ett separat konto för din buffert så du inte tar ut pengar till exempelvis semesternöjen. Att ha ett buffertsparande på börsen är inte att rekommendera, har du otur måste du sälja när börsen går ner, och då har du förlorat pengar. Om du istället sparar på ett sparkonto med insättningsgaranti är din buffert trygg och lätt att nå.

Vi har sparkonton med bra ränta, fria uttag och inga avgifter, och såklart med insättningsgaranti för din trygghet. 

Buffert i tuffa tider

I oroliga tider är det viktigt att tänka på vad man skulle göra om ens livssituation plötsligt ändrades. Se till att göra det till en vana att spara till oroliga tider i lugna tider, det blir en trygghet för dig om du skulle råka i ekonomisk knipa. Om du har svårt att få pengar över till sparande, gör en budget. Ofta kan du minska på kategorin nöjen eller onödiga abonnemang som ligger och tickar, ta dig tiden att se över hela din privatekonomi och se över var det kan finnas pengar att spara till en buffert.